*

Mest av allt är jag rädd för döden. Det skrämmer mig något otroligt mycket. Jag är så rädd att någon nära mig ska dö. Det finns ingen antydan till, eller anledning att tro att något sånt kommer att hända, men jag är så rädd att det ska det.
Det värsta jag varit med om var när min nallebjörn försvann när jag var liten. Jag kommer ihåg allt. Han dog. Han försvann. Mitt marsvin dog sen när jag gick i sexan, han betydde väldigt, väldigt mycket för mig.

Tänk då om någon mer försvinner från mig - eller dör.

Mamma har pratat om att avliva Ludde för att han är så aggressiv, han måste fått nåt fel i huvudet när han flög in i fönstret eller ramlade ner från balkongen. Han är ganska elak ibland. Men grejen e, att ibland, är han det sötaste som finns. Han får bita mig tusen gånger om jag får se honom ruffsa upp sig och sitta och pipa ynkligt en endaste gång.

Jag är så rädd, för jag har ingen kontroll över död och försvinnanden. Jag vet bara hur det känns att vara så maktlös när något man värdesätter högst av allt inte längre finns.  

Ingen kontroll.

---

Mina älskade;
<3Molle, Kurre, gammelmoster Inga, farfar Johan